Min farmor var en fanatisk frireligiös kvinna. Hon kastade vedträ på min mamma o anklagade henne för att hon var besatt av satan. Min mamma grät o jag gick emellan 6 år gammal var jag då. Mina andra syskon o min far o farfar stod med min farmor. Min mamma var deprimerad o orkade inte ta hand om oss. Min pappa var ofta iväg i sitt jobb. Vi bodde i ett gammalt tjäntehus. Utan bekvämlighet. Kallt vatten, vedspis enda uppvärmning en kakelugn o utedass. Isolerade långt ut i skogen Min mamma var från Finland o hade trauma från sin barndom då ryssarna begick övergrepp på hennes familj. Jag blev aldrig vän med min farmor. Men tvingades bo med henne i många år. Hon sa aldrig ett vänligt ord till mig. När jag kom hem från sjukhus vid elva års ålder efter en operation i ändtarmen så sa hon till mig att det valresultatet bättre om jag för!! Dessa ord o mycket sorg i min barndom har förhöjt mig i min ungdom o vuxenlivet. Jag fick aldrig kärlek som barn o vet inte hur det känns att känna kärlek från en annan. Jag kan ge kärlek men inte ta emot.
