Judiska museet i Stockholm grundades av Viola och Aron Neuman 1987. Efter några år i Magasin 3 i Stockholms Frihamn flyttade museet till Hälsingegatan 2 år 1992. År 1994 fick Judiska museet utmärkelsen ”Årets museum”. Här visades utställningar om judiskt liv från vaggan till graven, om judisk historia och om Förintelsen. I salen för den permanenta utställningen fanns flera interaktiva installationer samt en Museiteater. Varje år presenterades två separata utställningar. 2016 flyttades verksamheten till Gamla stan.
2015.11.08 – 2016.08.28
Albumet från Auschwitz
2014.10.07 – 2015.09.30
En svensk framgångssaga…
2013.10.25 – 2014.08.31
SOUL FOOD – om judisk mattradition och kokkonst
2013.01.14 – 2013.09.30
Juden Jesus
2012.10.05 – 2012.12.16
Elsa Grünewald med kritan i hand: ”Min bror Isaac målar också!”
2011.12.02 – 2012.09.16
Känner du Josephsons? – en otrolig familjesaga!
2011.04.04 – 2011.11.13
Superhjältar och antihjältar i tecknade serier – från Stålmannen till Fröken Märkvärdig
2010.10.05 – 2011.03.13
Franz Kafka och Bruno Schulz – gränslandets mästare
2010.10.05 – 2011.03.13
Den svensk-judiska litterära scenen
2009.11.1 – 2010.09.15
Mago – den svenska scenens elegant
2009.03.30 – 2009.10.18
Cher Monsieur – Fatala Qvinna
2008.10.27 – 2009.03.15
År 2058 – varifrån kommer vi? Vart är vi på väg?
2008.03.31 – 2008.10.15
1968
2007.10.29 – 2008.03.16
Fürstenberg i stan…?!
2007.03.29 – 2007.10.15
Josef Frank – arkitekt och outsider
2007.02.08 – 2007.03.08
Jerusalem tur och retur
2006.11.27 – 2007.01.29
Leva i två världar
2006.04.26 – 2006.11.12
Exodus – den judiska påskens budskap och traditioner
2005.10.10 – 2006.03.31
Broderfolk – om räddningen av de norska och danska judarna
2005.04.17 – 2005.08.31
Sternverdunkelung
Lotte Laserstein och Nelly Sachs – om exilens villkor
2005.01.16 – 2005.03.31
Sverige, Sverige Fosterland
2004.01.25 – 2004.12.30
Raoul Wallenberg – One man can make a difference
2003.10.15 – 2004.01.06
Sex nakna Judar
En samtida installation om judisk identitet i Sverige
2003.03.02 – 2003.08.31
Vid våra förfäders sida
Om de gamla judiska begravningsplatserna på Kungsholmen i Stockholm
2003.01.12 – 2003.02.16
Tälthelgedomen
Laura Fahlstens konstverk på Judiska Museet i Stockholm!
2002.04.07 – 2002.12.31
Kabbalah
Om judisk mysticism Kabbalah på Judiska Museet i Stockholm!
2002.01.07 – 2002.02.28
Bernard Sidi Tolkningar av Sefer Yetzirah
Kabbalistisk konst som spränger ramarna!
2001
Andy Warhol ”Ten Portraits of Jews of the Twentieth Century”
2000 – 2001
Isaac Grünewald
Isaac Grünewald är en portalfigur inom den svenska modernismen. Han föddes 1889 i Stockholm och omkom tragiskt tillsammans med sin hustru i flygolycka den 22 maj 1946.
Under 1920-talet var Grünewald den ”jude” som oftast förekom i skämtpressen..
De antisemitiska påhoppen på Grünewald och framställningen av honom och hans konst som ”degenererad” låg före nazismen i tiden. De grövsta kampanjerna fördes 1917-1918. Det faktum att han var jude gjorde, att han i stort sätt ensam fick klä skott mot modernismen. Grünewald var en i alla avseenden idealisk måltavla för antisemitiska påhopp. Han blev efterhand sin tids mest kände svenske konstnär, var framgångsrik, tog ordentligt betalt, var assimilerad, bodde långa perioder utanför Sverige, kritiserade den nationella konsten, introducerade ”utländska” konstströmningar, stack inte under stolen med att han var jude och var mycket stridbar. Grünewald kunde alltså fås att överensstämma med den stereotypa bilden av ”juden” som representant för modernitetsjäkt, kosmopolitism och kommersialisering.
1999 – 2000
I krigets skugga
Tänk dig – man föds, leker i parken med vännerna i kvarteret, går i skolan med samma vänner, man tänker på framtiden, yrke, äktenskap, familj. Tänk dig nu – samma förhoppningar, drömmar, välbefinnande och trygghet rycks plötsligt, abrupt, ifrån dig-borta-försvunnet. Vännerna är inte längre vänner, parken en farlig plats, man är utestängd från skolan. Detta kunde vara skillnaden mellan att vara född i Sverige och det övriga ockuperade Europa under åren 1933-1945. I en tid när det som var obegripligt för dess offer var oerhört klart för dess anhängare spred sig nazismen i Tyskland och tvingade sig och sin ideologi på en intolerant och ofta tjänstvillig allmänhet i grannländerna.
1998 – 1999
Det Judiska Stockholm
Scenografen Peter Holm skapade en vision av det judiska Stockholm under mer än 200 år. Man vandrade på en stadskarta där gator med judisk anknytning fick mötas. Rummet ramades in av Stockholms sky line och en fris av namn på idag aktuella judiska organisationer, föreningar och institutioner. Fem byggnader rymde exempel på olika verksamheter, ”Synagogan” informerade om församlingens grundande och utveckling och om de tre synagogorna i Stockholm, ”Klippgatan 19” symboliserade Söderjudarnas liv och hantverksverksamhet av olika slag, Bonnierhuset speglade olika författares, förläggares, bokhandlares och tryckares bidrag till vår stad, ”NK-huset” grundat av Josef Sachs 1915 presenterade judisk bank- och affärsverksamhet och i ”Thielska galleriet” stiftades bekantskap med judiska konstnärer och mecenater. Boken Det judiska Stockholm utgavs i samband med utställningen. Medverkande författare är Bo Bjelfvenstam, Gunilla Frick, Bo Grandien, Hedvig Hedqvist, Carl Olof Josephson, Ragnar Josephson, Harry Kaplan, Britt Levin, Ulf Linde, Stefan Mehr, Aron Neuman, Ricki Neuman, Seth Neuman, Carl-Adam Nycop, Magdalena Ribbing, Jacqueline Stare och Per Wästberg.
1997 – 1998
Biblisk à la carte – helg- och matglädje
Judiska Museet i Stockholm firade sitt tioårsjubileum med utställningen Biblisk à la carte, helg- och matglädje! I ett blått rum svävade ett dukat sabbats- och påskbord. Sabbatsljusens låga skapade en andäktig atmosfär fördjupad av den i fonden hängande målningen ”Mose havssång”, symboliserande uttåget ur Egypten, målad av Peter Freundenthal. Soppan, den fyllda fisken, hackade levern och sabbatsbröden var oerhört verklighetstrogna. Skulptören Roland Haeberleins grupp föreställande kung Ahasverus, drottning Ester, hennes fosterfar Modechai och den i galgen hängande Haman, huvudaktörerna i Esters bok, illustrerade den judiska helgen Purim. I utställningen ingick många både gamla och nya kultföremål. En synnerligen sinnlig upplevelse i Chagallsk amtosfär” Scenograf: Peter Holm.
1996
Judiska gårdfarihandlare i Sverige
Den första presentationen i samlad form som gjorts av dessa gårdfarihandlare vilka genomkorsade hela Sverige från söder till norr. Utställningen ingick i det stora och riksomfattande projektet »Utvandrare och invandrare i Sveriges historia 1846–1996«. I anslutning till utställningen gav JMS ut boken Judiska gårdfarihandlare i Sverige med texter av bl.a. Arne Blom, Staffan Lamm, Aron och Bertil Neuman och Jacqueline Stare samt utdrag ur brev ur släkten Goldmans brevsamling från tidigt 1900-tal.
1995 – 1996
Femtio år efter Förintelsen
Utställningen byggde på 1) Tre konstverk: Bertil Valliens glasskulptur »Exodus III«, Mirella Patrunos glasfönster »Lidandets mardröm« och Lenke Rothmans målning »Ovan horisonten«. 2) Textcitat ur olika böcker av Hedi Fried, Magda Eggens, Cordelia Edvardsson, Zenia Larsson, Inga Gottfarb, Therese Müller och Susanne Levin, vilka illustrerades på olika sätt. 3) En bok med bl a intervjuer med fem överlevande varav fyra återfanns i utställningen och med texter av Torgny T. Segerstedt, Ingrid Segerstedt Wiberg, Harry Järv, Jacqueline Stare m fl.
1994 – 1995
Judiska handarbeten
I denna utställning ville vi föra fram den kreativitet, handskicklighet och fantasi som finns hos så många människor utan att de har en konstnärlig utbildning. I utställningen visades bland annat tallitpåsar, challe- och matzadukar, fantastiska borddukar och lakan/örngott med spetsar och broderier, virkade kippor, silverbägare och målat porslin.
1994
Anna Riwkin – Fotografen som fångade livet!
I utställningen gavs en liten men överskådlig presentation av den världsberömda fotografen som dog 1970, 62 år gammal. Anna Riwkin var suverän på att fånga såväl unga som gamla, okända som släktingar och konstnärsvänner. Ständigt på resande fot gjorde hon otaliga fotoreportage för svenska och utländska tidningar och tidskrifter och inte minst ett stort antal barnböcker där hon skildrade barn världen över.
1993 – 1994
Porträtt – speglingar av svenskt judiskt liv
Via ett antal porträtt utförda av kända konstnärer som t ex Geskel Saloman, Carl Larsson, Anders Zorn, Ernst Josephson, Hanna Pauli, Charlotte Mannheimer, Isaac Grünewald, Birgit Broms, Madeleine Pyk, men också av mindre namnkunniga och anonyma konstnärer presenterades kända och okända svenska judar från Aaron Isaac till Channa Bankier. Till utställningen gjordes en katalog med artiklar om porträttens modeller och/eller konstnärer och om judiskt liv och kultur i Sverige.
1992
Repris av Glimtar ur svenskt judiskt liv i Sverige
1992
Shtetl
Utställningssalen förvandlades till en kroginteriör från en östjudisk shtetl med målningar med shtetlmotiv av Sammy Cassutto.
1991
Geskel Saloman – en judisk konstnär (1821–1902)
Av en slump kom den dansk-judiske konstnären att bosätta sig i Göteborg där han stannade i 20 år innan han blev professor vid Konstakademien i Stockholm och utnämndes till hovmålare.
1990 – 1991
Nelly Sachs
En presentation av nobelpristagaren Nelly Sachs. I utställningen ingick även bonader av konstnärinnan Greta Levin.
1989 – 1990
Glimtar ur svenskt judiskt liv i Sverige
En fotoutställning om judiskt liv i Sverige sedan 1770-talet till idag, som även sammanställts till en bok, utgiven av museet.
1988 – 1989
Det judisk-dramatiska amatörsällskapet
En fotomontageutställning om den judiska amatörteatern på Söder i Stockholm, grundad 1917 av rysk-judiska invandrare.