Podd om svensk-judisk historia med Tobias Svanelid och Carl Henrik Carlsson

2025 släpper Judiska museet en ny podd som berättar allt du velat veta (men aldrig vågat fråga) om svensk-judisk historia. Podden är en del av Judiska museets uppmärksammande av 250 år av judiskt liv i Sverige och avsnitten släpps successivt under året.

Podden utgår från museets programserie där vetenskapsjournalisten Tobias Svanelid och historikern Carl Henrik Carlsson under åtta kvällar fördjupar sig i den svensk-judisk historien från Gustav Vasa till idag.

Du kan lyssna på avsnitten här eller på Spotify och andra podd-plattformar.

Del 1: En okänd historia – de tidigaste spåren av judiskt liv

Före 1775 var det inte tillåtet att leva ett judiskt liv i Sverige. Bara den som var lutherskt kristen fick bo och arbeta här. Trots förbudet förekom det ändå att judar vistades i landet, men spåren efter dem är få. Vad vet vi i om de judar som reste, handlade och bodde här? Lär dig mer om den allra tidigaste judiska närvaron i Sverige.

Del 2: En fri Religions-öfning i Riket – de första judarna som fick stanna

För 250 år sedan, 1775, gav kung Gustav III sigillgravören och köpmannen Aaron Isaac tillåtelse att bo i Sverige utan att behöva konvertera till kristendomen. Det blev starten för judiskt liv i Sverige. Men judar hade inte samma rättigheter som andra svenskar. Det så kallade judereglementet begränsade deras möjligheter och rörelsefrihet. Lär dig mer om en spännande epok och om livet i byggnaden där Stockholms synagoga fanns och Judiska museet ligger idag. En central plats för det judiska livet i Sverige.

Del 3. Nya rättigheter och en ny judendom – frigörelse och reform

1800-talet präglades av stora förändringar. Vägen till frigörelse började för Sveriges judar och 1838 upphävdes judereglementet, som begränsade judar medborgerliga rättigheter. Seklet präglades också av en ny syn på religionens roll och individens möjligheter och på många håll reformerades judendomen för att bättre passa in i det moderna samhället. Hör mer om hur upplysning och modernitet påverkade det judiska livet i Sverige.

Del 4. Judiska Karl-Oskar och Kristina – den östjudiska invandringen

Från mitten av 1800-talet till början av 1900-talet emigrerade en tredjedel av Sveriges befolkning till Amerika. Samtidigt sökte sig judiska invandrare från östra Europa till Sverige i hopp om ett bättre liv utan fattigdom och förföljelse. Vid denna tid var Sveriges gränser öppna. Många slog sig ned på orter där det idag inte längre finns ett synligt judiskt liv, som Sundsvall, Härnösand och Karlstad. Vilka var det som kom till Sverige under den här perioden? Vi berättar om hur livet blev i Sverige för de som invandrade och de avtryck som de gjorde på svenskt näringsliv och kultur.

Del 5: Svensk-judisk historia: Det stängda Sverige – 1930-talet och krigsåren

Under 1930 och 40-talen-talet blev läget successivt värre för Tysklands judar och många försökte lämna landet. De förlorade sina medborgerliga rättigheter och utsattes för förföljelser, trakasserier och mördades i Förintelse- och koncentrationsläger. Trots detta införde den svenska regeringen flera åtgärder i syfte att begränsa judisk invandring till Sverige. Vi berättar om de som trots allt fick komma hit och de många som fick avslag. Vi fördjupar oss också i hur livet såg ut för de svenska judarna under den här perioden och vad som svängde den svenska opinionen.

Del 6: I spillrorna av en förlorad värld – judiskt liv efter Förintelsen

Under slutet av och efter andra världskriget tog Sverige emot många överlevande judar. Först var Sveriges tänkt som ett transitland men många blev kvar här. Den svenska industrin skrek efter arbetskraft och ett nytt judiskt liv växte fram i städer som Uppsala, Västerås, Jönköping och Borås. Lär dig mer om det samhälle som mötte de judar som kom hit efter Förintelsen och om det nya judiska liv som växte fram i Sverige efter kriget.

Del 7: Sena 1900-talet förföljelser – nya grupper söker skydd

1968 blev livet i Polen så svårt för judar att många lämnade sitt hemland där de levt i generationer. Den äldre generationen hade överlevt Förintelsen medan andra hade vuxit upp efter kriget. Cirka 3000 kom till Sverige. Detta var en av flera fördrivningar av judar i världen efter andra världskriget. Under programmet lyfter vi de skeenden som låg bakom dessa förföljelser, och fördjupar oss i hur återkommande förföljelser efter Förintelsen påverkade det judiska livet i Sverige.

Del 8: Här är vi nu – hur kommer framtiden beskriva dagens svenska judiska liv?

Efter sju kvällar om svensk-judisk historia från Gustaf Vasa till 1900-talet vänder vi blicken mot vår egen tid och frågar oss hur framtida generationer kommer beskriva dagens svenska judiska liv. Historikern Carl Henrik Carlsson får sällskap i panelen av överrabbin emeritus Morton Narrowe som har varit del av det judiska Sverige sedan 1965 och Hanna Nir doktorand i sociologi vid Uppsala universitet som forskar på hur dagens unga svenska judar upplever sin judiskhet.

Samtalet leds av vetenskapsjournalisten Tobias Svanelid.

Del 9: Den svenska judiska guldåldern – och allt annat vi inte hunnit med

Åtta avklarade programkvällar om svensk-judisk historia på ett år räcker inte! Vi behöver en extra kväll för att ta upp det som inte fått plats. Historikern Carl Henrik Carlsson vill berätta om den så kallade judiska guldåldern i slutet av 1800- och början av 1900-talet med dess många bidrag till det framväxande moderna Sverige. Seriens moderator Tobias Svanelid vill veta mer om vad som är unikt “svenskt” i den svenska-judiska historien. Hur skiljer den sig våra grannländer till exempel?