Formas ens identitet av en uppväxt och bakgrund ? Självklart är svaret ja, men ändå, vad är identitet.
Likt Katja Petrowskaja i boken Kanske Ester, gav jag mig ut på en vandring den gång i 18-års åldern
då jag först på allvar förstod att jag var adopterad, till en svenskt (icke judiskt) hem.
Likt många barn hade jag identifierat mig när jag läst Anne Frank och andra böcker om Shoa. Men det var
först när jag läste födelse attesten med min mammas namn; Gerwitz som jag förstod.
Ändå tog det lång tid, tills min äldsta son föddes då jag sökte upp mina biologiska föräldrar. Först min svenska far och sedan. Väl hemkommen till Stockholm från ett besök hos honom, min ”mam”.
Livets sammanträffande gjorde att jag fick tag i henne i USA på ett telefonsamtal. I sig en berättelse
som bekräftar teorier om synkronicitet, icke kausala samband mellan människor.
Det är nu två decennier sedan och jag har alltmer kommit att relatera till min bakgrund som en självklar del av livet.
Vid ett tillfälle deltog jag t ex på judiska centret i ett samtal om vad judisk identitet innebär.
När jag lyfte frågan om att jag ”energimässigt” relaterar till min judiska bakgrund utan att ha växt upp en tradition som skruvade några på sig! Finns det en sådan mer biologiskt bakgrund och vad består den av? Jag har inte något logiskt svar på frågan men likt årtusende av analyserande av Torah och Talmud ledde
till vetenskaplig dialektik kanske något av karaktärsdrag även smugit sig in mina gener !
