Med en förälder från Sverige och en förälder av judisk börd med rötter i Östeuropa har jag genom livet känt av den dubbla identiteten. Jag skulle inte påstå att den varit till last eller att jag inte passat in. Däremot är känslan av att vara minoritet ofrånkomlig. I mina icke-judiska skolklasser har jag varit juden. På judiska sommarkollot har jag varit jiden som inte går på hillelskolan. Alltid lite annorlunda jämfört med den stora gruppen.
Denna dubbla identitet är sammantaget något som givit mig mycket. Att utan riktig motprestation ges naturliga platser i olika sammanhang, att känna tillhörighet med olika människor på olika basis, är något som för mig varit positivt.