PRESS

Judiska museet flyttar hem. Det nya museet öppnar på Sveriges nationaldag.

Historien om ett bortglömt judiskt kulturarv berikar berättelsen om Sverige.

Den 6 juni 2019 öppnar Judiska museet portarna igen, den här gången till Stockholms äldst bevarade synagoga i Gamla stan. Ett nästan okänt kulturarv synliggörs. Det var här allt började en gång i tiden – nu kan historien fortsätta.

Den gamla synagogan blir utgångspunkten för det nya Judiska museet att berätta om judiskt liv i Sverige under nästan 300 år. Platsen bär på berättelsen om när de första judarna kom till Sverige, om hur de formade en judisk gemenskap och blev en del av det svenska samhället.

Det judiska kulturarvet har ofta osynliggjorts. Under mer än 100 år kategoriserades exempelvis den predikstol som tillverkats på beställning av synagogan i Gamla stan som ”okänd kyrka”. Den judiska predikstolen samlades in som kyrkokonst och därmed försvann det judiska arvet.

Judiska museet riktar nu blickarna mot den del av historien som funnits där hela tiden, men bara synts i marginalen. Genom att byta perspektiv och berätta om det som tidigare varit okänt får vi en mer nyanserad och kanske sannare bild. På så sätt berikas berättelsen om Sverige.

För mig har det varit viktigt att det nya museet lyfter fram relationen mellan minoritet och majoritet. Det är där det svenska och det judiska möts som något nytt växer fram. Det är därför vi öppnar det nya museet på Sveriges nationaldag – det svenska får maka på sig lite för att göra plats åt det svensk-judiska kulturarvet. Det finns ju så många sätt att vara svensk, att vara jude är ett av dem och det säger väldigt mycket om det nya museets ambitioner. Förhoppningen är att sänka trösklarna till det judiska och göra det till en del av Sverige. Museet ska vara en öppen plats för alla som är intresserade och nyfikna på det judiska, säger Christina Gamstorp, museichef på Judiska museet.

För frågor kontakta gärna:

Therese Sheats
Kommunikatör
therese.sheats(at)judiskamuseet.se
070-224 01 47

Christina Gamstorp
Museichef
christina.gamstorp(at)judiskamuseet.se
070-39 92 352

Saker du kanske inte visste om Själagårdsgatan 19:

  • Mellan 17951870 låg det en synagoga och församlingslokal för Stockholms judiska invånare här.
  • Fastigheten har anor från medeltiden och är en av de äldst bevarade gillestugorna i Gamla stan.
  • I samband med ombyggnationen har man hittat dekorationsmåleri från mitten av 1800-talet. Flera experter har varit på plats och intresserat sig för måleriet. Dekorationsmåleriet kommer att friläggas successivt, även när museet väl öppnat.
  • Predikstolen som införskaffades 1832 är en av få inventarier som fortfarande finns bevarade från synagogetiden och kommer att visas när museet öppnar.
  • Under perioden 16741790 var stadens auktionshus (nu Stockholms auktionsverk) inrymt i fastigheten.
  • Lina Sandell (18321903), en av Sveriges mest älskade psalmdiktare med bla psalmer som Blott en dag och Tryggare kan ingen vara var verksam här under tiden då det var ett sjömanskapell mellan 18701890. Hon och maken Carl Oscar Berg (1839–1903) tog över predikstolen som tidigare använts av den judiska församlingen.
  • Mellan 18901977 låg Nicolai polisstation här.