OM JUDISKA MUSEET

Judiska museet flyttar hem. Det nya museet öppnar på Sveriges nationaldag.

Historien om ett bortglömt judiskt kulturarv berikar berättelsen om Sverige.

Den 6 juni 2019 öppnar Judiska museet portarna igen, den här gången till Stockholms äldst bevarade synagoga i Gamla stan. Ett nästan okänt kulturarv synliggörs. Det var här allt började en gång i tiden – nu kan historien fortsätta. Läs mer om programmet för dagen här.

Den gamla synagogan blir utgångspunkten för det nya Judiska museet att berätta om judiskt liv i Sverige under nästan 300 år. Platsen bär på berättelsen om när de första judarna kom till Sverige, om hur de formade en judisk gemenskap och blev en del av det svenska samhället.

Det judiska kulturarvet har ofta osynliggjorts. Under mer än 100 år kategoriserades exempelvis den predikstol som tillverkats på beställning av synagogan i Gamla stan som ”okänd kyrka”. Den judiska predikstolen samlades in som kyrkokonst och därmed försvann det judiska arvet.

Judiska museet riktar nu blickarna mot den del av historien som funnits där hela tiden, men bara synts i marginalen. Genom att byta perspektiv och berätta om det som tidigare varit okänt får vi en mer nyanserad och kanske sannare bild. På så sätt berikas berättelsen om Sverige.

Det är där det svenska och det judiska möts som något nytt växer fram

”För mig har det varit viktigt att det nya museet lyfter fram relationen mellan minoritet och majoritet. Det är där det svenska och det judiska möts som något nytt växer fram. Det är därför vi öppnar det nya museet på Sveriges nationaldag – det svenska får maka på sig lite för att göra plats åt det svensk-judiska kulturarvet.

Det finns ju så många sätt att vara svensk, att vara jude är ett av dem och det säger väldigt mycket om det nya museets ambitioner. Förhoppningen är att sänka trösklarna till det judiska och göra det till en del av Sverige. Museet ska vara en öppen plats för alla som är intresserade och nyfikna på det judiska.”

Christina Gamstorp, museichef på Judiska museet.

Historik om Judiska Museet

 

1987 grundade Viola och Aron Neuman Stiftelsen judiska museet. Redan på ett tidigt stadium fanns ett stort intresse kring tanken på ett judiskt museum. Att finna lämpliga museilokaler var dock inte lika lätt. Ingen institution var beredd att hysa nykomlingen under sitt tak. Till slut fick museet sin plats i ett före detta mattlager i Frihamnen.

Där visades utställningar om judiskt liv fram till 1992, då man flyttade till Hälsingegatan i Vasastan, i vad som tidigare varit gymnastiksal för Vasa högre flickskola. Där utvecklades en mångfacetterad verksamhet med basutställning och tillfälliga utställningar, seminarier och föreläsningar.

1994 fick Judiska Museet Svenska museiföreningens pris Årets museum med följande motivering; ”Att visa det positiva som skaparglädje, konst och livsvilja i kampen mot negativa och mörka krafter gör Judiska Museet till en viktig aktör i kampen mot okunskap, rasism och främlingsfientlighet”

I början av 2019 påbörjas en ny era i museets historia; ett nytt museum skapas för att kunna foga ytterligare en pusselbit till det svenska kulturarvet. Då öppnar museet i nya lokaler på Själagårdsgatan i Gamla stan. Där låg tidigare en synagoga, men byggnaden har också fungerat som auktionskammare, polisstation, och sjömanskyrka. Mellan 1795 till 1870 var platsen  synagoga och församlingslokal för Stockholms judiska invånare. På så sätt är flytten dit som att komma hem för ett museum vars uppdrag är gestalta den svensk-judiska historien och kulturen.