OM JUDISKA MUSEET

Välkommen till Själagårdsgatan 19!

Judiska museet har flyttat hem, till den plats där det judiska livet i Sverige började. Nu kan historien fortsätta.

1795 flyttade Judiska församlingen in i den tidigare auktionskammaren på Själagårdsgatan 19. Huset blev centrum för judiskt liv i Sverige under nästan ett sekel. Här inrättades en synagoga och religionsskola, här bodde rabbinen, kantorn och kosherslaktaren. I källaren fanns ett rituellt bad, en mikva, och i köket bakades matzebröd till pesach åt församlingens medlemmar.

En särskild lag, Judereglementet, gällde från 1782 till 1838 och bestämde hur judar fick leva i Sverige. I lagen omtalades judarna som en egen nation och Själagårdsgatan 19 blev därför centrum för ett rike i riket.

Under arbetet med det nya museet påträffades en målarräkning daterad 1811. Den antydde att gömda målerier kunde finnas på väggarna i den gamla synagogan. På räkningen kunde man läsa att delar av läktaren varit förgylld och inredningen marmorerad. Dekorationsmåleriet plockades fram i ett antikvariskt arbete. Den gamla synagogan på Själagårdsgatan 19 kan vara en av få återstående synagogor av tysk stil i Europa.

En minoritets kulturarv ligger ofta dolt under många lager av annan historia. Det speglar relationen mellan minoriteten och det omgivande majoritetssamhället. Judiska museet berättar också om judisk tankevärld, om den judiska praktiken och om svensk historia. Museet är skapat för alla er som är nyfikna och vill veta mer om judisk historia och det svensk-judiska kulturarvet.

Judiska museets historia

1987 grundade Viola och Aron Neuman Stiftelsen Judiska museet. Redan på ett tidigt stadium fanns ett stort intresse kring tanken på ett judiskt museum. Att finna lämpliga museilokaler var dock inte lika lätt. Ingen institution var beredd att hysa nykomlingen under sitt tak.

Till slut fick museet sin plats i ett före detta mattlager i Frihamnen. Där visades utställningar om judiskt liv fram till 1992, då man flyttade till Hälsingegatan i Vasastan, i vad som tidigare varit gymnastiksal för Vasa högre flickskola. Där utvecklades en mångfacetterad verksamhet med basutställning och tillfälliga utställningar, seminarier och föreläsningar.

1994 fick Judiska museet Svenska museiföreningens pris Årets museum med följande motivering;

”Att visa det positiva som skaparglädje, konst och livsvilja i kampen mot negativa och mörka krafter gör Judiska Museet till en viktig aktör i kampen mot okunskap, rasism och främlingsfientlighet”.

Bild ovan: Judiska museet på Själagårdsgatan 19 i Gamla stan. Foto: Jean Baptiste Béranger.
Bild nedan: Judiska museets grundare Aron Neuman i museets första lokaler.