På söndag är det val. Kanske ett ödesval. Ibland känns det så, inte på många år har ett val känts viktigare, det blir ett val som för första gången på länge faktiskt handlar om att försvara demokratin och demokratiska värderingar. Frågan vilket samhälle vi tillsammans ska skapa känns mer aktuell än någonsin. Vägval.
Det är skrämmande eftersom valrörelsen tydliggjort polariseringen i samhället, och hur bilden av ett samhälle i fritt fall mot undergången slagit rot. Mumma för populisterna och de nya Swishfinansierade nätaktivisterna. Nazister marscherar på gatorna i Almedalen och rädslan verkar återigen ha kopplat greppet om vanliga människor som letar efter någon att lägga skulden på. Och att så många väljare helt öppet verkar ge sitt stöd till politiker och partiet som gjort lögnen och föraktet för sanningen till norm, är hårresande. Och ibland men obegripligt men Trumps valseger, då USA fick en president som helt skamlöst sprider lögner, underminerar sanning och pressfrihet och förespråkar en förfärande nationalism är inte långt borta. Hände det där kan det förstås hända här.
Låt oss inte bli lika överraskande den här gången, det är många som sett detta komma och varnat för utvecklingen. Och hur vi bjuder motstånd är centralt. Så låt oss slå vakt om ett anständigt samhälle, ett samhälle som reagerar på rättsövergrepp och ideologier som förespråkar hat, våld och förakt för ”den andre”. Jag vet iallafall hur jag röstar.