Sedan ett år genomför Judiska Museet i samarbete med US Holocaust Museum en insamling av vittnesmål som ska förstärka USHMM:s svenska ”oral collection”. Så hedrande för ett litet museum att få göra detta tillsammans med ett av museerna i The Smithsonian institution. Än så länge har vi gjort åtta nya intervjuer och samarbetet fortsätter under hela 2018.
Detta kunde inte ha kommit mer lägligt för oss, de nya vittnesmålen gagnar förstås den nya basutställningen, på det här sättet tillför vi ny kunskap och kan förhoppningsvis också bli en samlande institution för den svenska erfarenheten av andra världskriget och att leva i skuggan av Förintelsen.
Insamlingen lyfter också fram nya vittnesmål från överlevande men istället för att berätta historien om Förintelsen har vi valt att lyfta fram hur livet i Sverige kom att bli – en berättelse om att hitta sin plats, hitta ett nytt hem och slå ner sina bopålar på en helt ny plats. I den berättelsen finns många värdefulla erfarenheter som också slår an strängar i vår egen tid av flyktingströmmar och folkomflyttningar. Förhoppningsvis presenterar vi några av vittnesmålen på House of Sweden på Holocaust Memorial Day 27 januari 2018.
Detta innebär också att museets samling växer, personliga berättelser är en viktig del av, det är den som förmedlar länken mellan artefakten och oss människor. Utan berättelsen blir museiberättelsen föremålen bara föremål utan mening, och utan föremål blir berättelserna nästan på låtsas, artefakter kan ju i sig själv berätta, det har ju varit där, varit med. Då kan det bli magi. Och sinnligt, berörande.