Intendenten gästbloggar:

Man tror man vet allt som finns att veta om ett enskilt föremål. Sedan kommer ny information som vänder upp och ned på hela ens samling. Precis så kändes det efter några dagar på ett fortbildningsprogram i Frankfurt am Main.

15 intendenter, curatorer och samlingsförvaltare från olika judiska museer i Europa samlades och diskuterade sina föremål. Någon presenterar ett fat, en annan en bägare. En tredje en bok, en fjärde ett sigill. Så många fina och intressanta saker det finns! Och när man plötsligt får tillgång till andra museers samlingar börjar man fundera. Hur kommer det sig att de ser ut på just detta sätt? Vem har samlat alla dessa saker? När? Hur tänkte man? Man ser paralleller till sin egen samling, att vissa föremål är så lika. Andra helt unika.

Den stora utmaningen för just vår egen samling är att fastslå proveniens, dvs föremålets personliga historia. Sättet att samla in har förändrats sedan museets grundades 1987, och information vi väldigt gärna vill ha idag ansågs inte intressant då. Vistelsen på judiska museet i Frankfurt (för övrigt varmt rekommenderat!) gav mig som intendent värdefull kunskap om hur jag kan tänka samt vilka ledtrådar man bör följa för att påvisa proveniensen.

När vi öppnar basutställningen lovar jag att även den som besökt vårt museum många gånger förut kommer se föremålen i nytt ljus och förhoppningsvis bli lika exalterad som jag över deras spännande historia.