Det har varit hektiska år, det tror jag alla som följer bloggen förstår. Fem utställningar på åtta månader, fem konstnärer som gjort unika och underbara verk, ett helt hus som ska renoveras och tillgängliggöras för publik verksamhet, många båda stora och små förändringar i museets verksamhet de sista åren. Till min hjälp har jag min fantastiska personal, vi är inte många, men vi brinner för det vi gör; att på plats berätta om den svensk.-judiska historien, och lyfta fram det som tidigare varit okänt eller placera det i en helt ny kontext.

Efter sommaren var vi lite slitna, den var tredje flytten på kort tid och återigen stod vi med ett berg av flyttkartonger och en jädra portomaskin som inte längre gick att plugga in och som inte längre kunde göras den enklaste uppgift, nämligen att frankera brev. Suck.

Men nu har vi fått två nya medarbetare som sprider sitt engagemang och nyfikenhet kring vad det nya jobbet på Judiska museet kan innebära. En intendent, en forskare, en kommunikatör och en museipedagog i samma rum skapar bra energi och en massa kreativa idéer. Det bådar gott för det nya museet där vi nu går över till att införliva Traces of existence i den autentiska platsen, och en rad andra grejer som alla utgör delar av museets nya basutställning. Det kommer bli spännande för våra besökare när museet väl slår upp sina portar.

Men först ska över planet målas i en grå ton som korresponderar fint med ljuset och rymden i synagogan och kvinnoläktaren ska restaureras till sin forna guldglans om vi får de pengar vi önskat oss. Håll tummarna.