Den här gången har hela museet varit på museibesök i Oslo. Första stoppet var förstås Oslos judiska museum, ett museum som på många sätt påminner om Judiska museet i Stockholm. det är inhyst i en synagoga, det grundades ung samtidigt som museet i Stockho0lm och det attraherar stora grupper av skolelever. men ändå är det stora skillnader, förstås främst för att den judiska historien så markans skiljer sig från den svensk-judiska historien. Förintelsen och deporteringen av många av Norges judar präglar förstås museets basutställning. Den första delen av den permanenta utställningen dominerades av Förintelsenarrativet; deporteringen och mördandet av mer än 40% av de norska judarna. Många av dem som inte deporterades med Donau från Oslos hamn i nov 1942 flydde över gränsen till Sverige för att undkomma nazisterna. Det är en mycket rik basutställning, full av kunskap om judiskt liv och judisk historia i Norge. Och på toaletterna är väggarna fyllda av judiska vitsar så det blir antagligen kö dit när museet är öppet. För det är lätta att bli sittande länge och det är också en fin kontrast till den mycket mörka historia som präglar det judiska livet i Norge.
Vi hann också med ett besök på HL-centret, Norges motsvarighet till Forum för levande historia. Deras utställning om den norska Förintelsen kompletterar fint judiska mussets utställningar, Här tecknas en bakgrund till et som hände i Norge men också om den nazistiska ideologen och rasbiologins historia. Sedan jag bar där senast har de också öppnat en liten utställning om Villa Grande – om huset och den autentiska platsen, som likt synagogan i Gamla stan inhyst många olika verksamheter. Den vi minns bäst förstås är de få år mellan 1942-1945 som Vidkun Quisling och hans fru bodde här. Det sägs att de kunde se D/S Donau lämna Oslos hamn den där ödesdigra dagen 26 november 1942 med 532 norska judar ombord.
Det är otroligt lärorikt att resa runt så här, alltid är det något man tycker om men också reflektioner i det museala arbetet kring vad som fungerar mindre bra. Best practice kring hur man fångar en besökarens uppmärksamhet och nyfikenhet och ger dem möjlighet att lämna museet med en känsla av att ha blivit lite rikare.