Värmen håller envist tag i ett lyckligt Sommarsverige men jag är tillbaka på museet sedan någon vecka. Roligt och spännande att kliva in på Själagårdsgatan, i den vackra synagogelokalen, och för första gången få en förnimmelse om att kanske kanske håller detta rum på att förvandlas till ett museum. Nykaklade toaletter, en hiss, vackra valvbågar, och en ljussättning på undre planet som ger en hisnande känsla av här kan föremål komma till liv och berätta en historia. Om judiskt liv, judiska traditioner och ett Sverige som på olika sätt förhöll sig till denna förhållandevis lilla grupp av judiska invandrare. Aldrig har museets tema kring integrationens villkor känts mer relevant än i dagens politiska landskap. Judiska museet har nog aldrig varit angeläget.
24 augusti öppnar Traces of existence- Sociala meddelanden på Textilmuseet i Borås. En utställning om de många judiska flyktingar som kom till Borås nästan direkt efter kriget och hamnade i den svenska textilindustrin, och i ett Sverige som gick på högvarv och skrek efter arbetskraft. Johannes Heldén har gjort två verk som ställs ut i fd. Erlabolaget. Och på Textilmuseet visar vi videointervjuer med två av dem som kom till Borås, en del i museets samarbete md US Holocaust Memorial Museum.
En spännande och arbetsintensiv höst väntar.