I måndags flyttade vi tillbaka in i museet. Eller museum och museum, det är kanske en definitionsfråga, just nu liknar det mest en byggarbetsplats med elsladdar överallt, omålade väggar, nylagda golv och färgprover på de bredspacklade väggarna. Men jag och mina tappra medarbetare kommer ändå att husera där från och med nu. Bland färgpytsar och målarpenslar. Utan personaltoalett och ett fungerande kök. Förhoppningsvis är allt på plats när vi kommer tillbaka från en efterlängtad semester.
Men vilken vår det varit. Museet har på tre platser i Sverige väckt upp den judiska historien, lyft fram det svensk-judiska kulturarvet och låtit människor ta del av en gömd del av svensk historia. I mars öppnade vi i Karlskrona med berättelsen om Fabian Philip och det svenska judereglementet som reglerade judars livsvillkor i Sverige under närmare 50 år. Sedan vidare till Norrköping och de judiska kattuntryckarna som förnyade mönster och trycktekniker. I Falun riktade vi strålkastaren mot svensk flyktingpolitik och de judiska flyktingarnas liv på kibbutzen Hälsinggården. Och efter sommaren drar vi vidare till Borås.
Renoveringen av det nya museet går mot sitt slut och det har varit en mycket spännande upptäcktsresa. Ni kan inte ana vad som döljer sig i ett 1500-talshus. Och i höst börjar vi äntligen arbetet med att införliva helt nya utställningar i den gamla synagogan.
Men först lite vila. Bloggen tar sommarledigt och återkommer 13 aug. Håll utkik då och ha en skön sommar med sol, bad, sand mellan tårna och smultron på ett grässtrå.
,