Judereglementets följder

Spår B / Stortorget  År 1779, året innan Fabian Philip anlände till Karlskrona , infördes Sveriges första lag om religionsfrihet. Alla svenska undersåtar måste fortfarande tillhöra den lutherska läran men personer som var födda utomlands fick från och med nu behålla och utöva sin religion.

Det var däremot ingen självklarhet att juden Philip skulle få bosätta sig i Karlskrona. För detta krävdes ett skyddsbrev, ett dokument som gav personen rätt att bosätta sig och driva näring i staden.

Fabian Philip ansökte därför om tillståndet och fick det beviljat av kronans representanter i Karlskrona, som ansåg att riket gagnades av hans närvaro. Fabian Philip fick tillåtelse att idka handel. Beslutet var inte helt oproblematisk,  borgerskapet i Karlskrona ogillade konkurrensen från Philips affärer och hans närvaro blev från och med nu en källa till konflikt och ilska.

Två år efter att Philip bosatt sig i Karlskrona antogs ett nytt regelverk för judar i Sverige,  det sk. Judereglementet. Spelreglerna ställdes åter på ända.

Judereglementet var ett regelverk som bl.a. bestämde var judar tilläts bosätta sig och verka. Tre städer var tillåtna områden – Stockholm, Göteborg och Norrköping. Utöver detta bestod reglementet även av en mängd andra bestämmelser som att judar enbart tilläts ingå äktenskap med varandra eller inte tilläts ta del av det politiska livet genom att ställa upp till riksdagen.

Detta blev givetvis ett stort problem för Fabian Philip som var bosatt i Karlskrona –  ett nu förbjudet område för honom och hans familj. Judereglementets följder skulle bli till en stor lättnad för borgerskapet i staden som sedan länge ville ha bort konkurrenten, men Fabian Philip var inte en man som gav upp i första taget. Han skulle hitta ett sätt att komma runt reglementet för att få stanna kvar i Karlskrona.

Läs mer om judereglementet