MEDBORGARSPELET

Traces of Existence
– Medborgarspelet

Judiska museet c/o Blekinge museum, 15 mars till den 15 april

 

Intervju med Ulrika Sparre i Blekinge Läns Tidning BLT
Reportage av Blekinge Läns Tidning om Traces of Existence
Medborgarspelet på Blekinge museum

 

Karlskrona är ett fullkomligt myller av judiskt kulturarv. Det är platsens mångbottnade historia och spåren av den judiska familjen Philip genom det svenska skråsamhället som genomlyser historien. I det historiska grävandet har nytt ljus kastats över de normer som präglar samhällen och de rädslor som styr, då som nu. Judereglementet, som reglerade judars liv och leverne i Sverige under en lång tid, och dess snåriga bestämmelser, är berättelsens nav.

Utställningen och projektet Traces of Existence – Medborgarspelet startar i en segelduksfabrik som etablerades av Fabian Philip i Karlskrona 1785. Genom det svenska skråsamhället, och den tidens normer har vi kommit att möta en annan del av den svenska historien. Judereglementets historia.

Spåren

Är du på plats i Karlskrona, kan du ta del av historien genom våra ljudspår som finns att hitta i appen ”Tidsmaskinen”. Ladda ner den till din telefon via din Play Butik eller AppStore, skriv in traces. Starta på Blekinge museum och följ vår karta genom staden till de autentiska platserna och berättelserna.

Gå direkt till första ljudspåret

Konstnärligt nedslag

Platsen, berättelserna och människorna tolkas av konstnären Ulrika Sparre, som genom sin konstnärliga praktik ställer frågorna som länkar den historiska berättelsen till vår samtid. Blekinge Läns tidning upplåter fyra helsidor för Ulrikas verk som länkar till platser och händelser runt om i staden under projektets fyra veckor. Blekinge Museum blir utställningens startpunkt.

dbdbdbdfbd

Konstnär: Ulrika Sparre

Nedslaget i Karlskrona som Judiska museet gör genom Traces of Existence är inte bara ett historiskt sökande utan också en konstnärlig betraktelse av liv och samhälle, av lagar och hinder, integration och medborgarskap. Genom konstnären Ulrika Sparres tolkning återspeglas den historiska kontexten i Karlskrona och ges ett universellt och mänskligt perspektiv.

Ulrika Sparres konstnärliga uttryck balanserar elegant mellan minimalism och humor, mellan vetenskap och mystik. Hon är likt Emanuel Swedenborg en uppfinnare och vetenskapsman och genom sin konstnärliga praktik söker hon efter frekvenser som når andliga världar. Sparre har i sitt konstnärskap en egensinnig sensibilitet för mänskligt handlande och en förmåga att genomlysa de lager av mänsklighet som formar ett samhälle.

Under fyra torsdagar upplåter Blekinge Läns Tidning en helsida som ett utställningsrum åt konstnären. På Blekinge museum påbörjas en vandring i stadsrummet som är länkad till verken i tidningen. Historien kretsar kring Fabian Philip, en ung judisk man som etablerar en segelduksfabrik i örlogsstaden i slutet på 1700-talet. Philips historia är kantad av både ilska och uttalade hot mot en trög statsmakt, men också av ära och medaljer från det omgivande samhället. Det är i spåren av de autentiska platserna, arkiven, breven och berättelserna som Ulrika Sparre tar sin utgångspunkt.

I ett av Sparres fyra verk fångas ljuden från Fabian Philips enda dotter, Eleonora Rubens gravsten upp, i ett annat organiseras en guidad tur i spåren av familjen Philips (Rubens) mångfacetterade verksamhet. Sparre tolkar också Fabian Philips frustrerade korrespondens om medborgarskap och kampen mot judereglementets restriktioner i ett textverk. En vacker pesachservis, dammig och oanvänd i ett skåp i familjens stora gård Afvelsgärde, berättar om stora sällskap med långväga gäster, om judiska seder och en släkts långa historia. Ulrika Sparre söker efter ledtrådar om segelduks tillverkning, Marinmuseums båtverkstad. Guidad tur i liten bil. Följer spåren av familjen Philip/Ruben genom Karlskrona.

Läs mer om Ulrika Sparre på hennes hemsida.

Konst under arbete. Foto Ulrika Sparre.

Konst under arbete. Foto Ulrika Sparre.

Judereglementet

Vår berättelse om Karlskrona börjar när en ung judisk man, bara nitton år gammal, bestämmer sig för att invandra till Sverige från Mecklenburg. Vi har följt de snåriga spåren genom arkiven, läst breven till kungen och lagt en ny pusselbit till historien om Sverige.

Religionsfrihet infördes i Sverige 1779. Den tillkom i upplysningens kölvatten, en tid av radikala förändringar i världen som också påverkade Sverige. Den gamla makteliten, adeln, förlorade under slutet av 1700-talet de flesta av sina privilegier. Även kungens makt minskade vilket banade väg för ett nytt samhälle och 1809 fick Sverige en ny konstitution. Vid den här tiden hade Sveriges ställning i omvärlden också förändrats genom krigen med Ryssland, och när den ena rikshalvan Finland förlorades 1809 tog Sveriges stormaktsdrömmar definitivt slut.

Före 1779 var det varit förbjudet för judar och andra som inte anslöt sig till den lutherska tron att bosätta sig i det svenska riket. Nu gavs utlänningar rätt att invandra till Sverige och utöva sin religion, men med avsevärda inskränkningar. Främmande trosbekännare var förbjudna att inneha högre ämbeten eller väljas in i riksdagen.

Men dessa bestämmelser ansågs inte räcka till när det gällde judarna och ytterligare en lag som reglerade deras tillvaro i riket infördes 1782; judereglementet. Huvudsakligen var detta en näringslag som bestämde judars rätt att ägna sig åt hantverk och handel i Sverige. Men judereglementet var också ett regelverk efter preussiskt mönster, som syftade till att reglera, begränsa och kontrollera den judiska befolkningen. I lagen utmärktes den judiska gruppen som en egen nation, en främlingskoloni.

Den mest kända begränsningen i judereglementet är att judar endast tilläts bosätta sig i tre städer: Stockholm, Norrköping och Göteborg. Inom de städerna fick judarna bo och arbeta var de ville, och fick också rätt att köpa fastigheter. Judarna hade bara rätt att färdas mellan, och vistas i rikets övriga städer  om de hade ett ärende som krävde detta, men fick på inga villkor ägna sig åt någon form av näringsverksamhet på sina resor.
För att en jude skulle få bosätta sig i riket var han tvungen att ha ett s.k skyddsbrev. Det gjorde att judens existensberättigande och handlingsutrymme var beroende av skyddsbrevet, nästan likt en frigiven slavs beroende av ett fribrev. Detta särskilde  judarna från andra invandrare.
Det fanns flera ekonomiska krav för att få ett skyddsbrev. Man skulle ha ett kapital på 2000 riksdaler i kontanter, lösegendom eller värdepapper. Idag skulle samma summa motsvara nästan 800 000 kr. Utöver detta skulle juden ställa borgen för alla avgifter och skatter för de kommande sex åren. Judarna var utestängda från att bedriva hantverk som omfattades av skråsystemet. De blev hänvisade till hantverk som inte låg under skrå, som konstmålning, gravering, och diamantslipning. De fick också rätt att bedriva handel men endast i öppna bodar, och absolut inte genom ”kringlöpande i husen och på gatorna”. Slakteri, bryggeri, bageri och vinförsäljning var möjligt men endast för den egna gruppens behov.
Reglementet innehöll också sociala begränsningar. Judar tilläts endast gifta sig med sina religionsförvanter. För att få gifta sig var paret också tvunget att erlägga en ”gåva” till barnhuset i Stockholm.

Judereglementet upphävdes genom en kunglig förordning den 30 juni 1838 ”angående mosaiska trosbekännares skyldigheter och rättigheter i riket”. Men först 1854 fick judar bosätta sig i vilken stad de ville, och det dröjde ytterligare sex år innan de fick bo och äga jord i hela landet. Den judiska emancipationen anses vara genomförd 1870 när judarna också fick rätt att inneha högre statstjänster och att väljas in i riksdagen.

 

Upptäck stationerna

PROGRAM

Torsdag 15 mars kl 18. Öppning av Traces of Existence – Medborgarspelet på Rosenholm. Christina Gamstorp, museichef på Judiska museet och Susanne Ström, informationsansvarig på Blekinge museum, inviger.
Artist talk: Konstnären Ulrika Sparre i samtal med Åsa Andersson Broms, konstnärlig ledare.

Lördag 24 mars kl. 11. Guidad tur från Kapellparken. Som en del av Ulrika Sparres konstnärliga nedslag guidar Harry Svensson dig i spåren av Fabian Philips Karlskrona 1797.

Söndag 25 mars kl. 14. Blekinge museums föremålsmagasin på Rosenholm
Judiskt liv idag. Yael Fried berätta om judar och judendom i Sverige idag.

Söndag 25 mars kl. 15. Blekinge museums Föremålsmagasin på Rosenholm.
Karlskronas judiska historia. Blekinge museums judaicasamling med nya ögon, Yael Fried visar samlingen.

Torsdag 5 april kl 18. Hörsalen Blekinge Museum.

Judereglementets Karlskrona. Runt om Sverige finns gömda spår av judisk existens. Judiska museets museichef Christina Gamstorp berätta om det pågående projektet Traces of Existence.

Lördag 14 april kl 13. Hörsalen Blekinge Museum.

Örlogsstaden Karlskrona och judarna. Lyssna på Harry Svensson när han berättar om örlogsstaden Karlskrona som kosmopolitisk hamnmiljö, med stor betydelse för Sveriges utrikespolitiska ambitioner, men också om mångfalden i Karlskrona.

Fördjupning