SOCIALA MEDDELANDEN*

Traces of Existence – Sociala meddelanden*
Judiska Museet c/o Textilmuseet

VERNISSAGE Fredag 24 augusti kl. 17.00
Med verk av JOHANNES HELDÈN
Arbetslivsförvaltningen, Österlånggatan 72, Borås

 

Vad är egentligen den judiska erfarenheten? Borås är den femte anhalten i utställningsserien Traces of Existence som återupptäcker och synliggör det svensk-judiska kulturarvet. Men Judiska museet gör inte bara det genom Traces of Existence, vi breddar också den svenska historien genom att berätta om det okända, om det som inte tidigare varit inkluderat. Och vi lyfter fram det vi så ofta kallar den judiska erfarenheten, det som rymmer så frågor om inträdet i ett nytt samhälle, om att hitta sin plats i det nya landet, om att bli en del av något okänt.

Till Borås kom ca 500 judiska flyktingar efter andra världskriget. De kom med traumatiska upplevelser från förintelseläger och kriget och slussades in i det svenska samhället. Till en början skulle de vara här en kort stund, de skulle återföras till sina ursprungsländer men så småningom stod det klart för svenska myndigheter att dessa människor inte hade något land att återvända till. Inte något hem. Inte någon familj. Inte några vänner. Deras liv låg i spillror, Förintelsen hade utplånat den judiska kulturen, det var en hel civilisation som gått under i Europa.

Textilindustrin i Borås blev en arbetsplats och en ny hemstad för en del av de judiska flyktingar som kom till Sverige mellan 1945–1948. Borås var särskilt lämplig som mottagande stad, det var en av de få städer som både kunde ta emot arbetare utan utbildning, och erbjuda bostäder. Borås blev som ett ”centrum” för nyanlända judar efter kriget. Överlevande som först anlänt till andra städer i regionen flyttade till Borås.

Svensk industri skrek efter arbetskraft, de judiska flyktningarna var en bråkdel av alla de som kom till Sverige efter kriget. Arbetskraftsinvandringen var jättestor, någon direkt invandrarpolitik existerade inte efter kriget utan invandrarna eller flyktingarna förväntades avpassa sig till det svenska. Men vad hände egentligen i det svenska samhället, hur såg besluten ut, hur integrerades alla dessa människor in i det svenska samhället. Och behöll de som kom sin judiska identitet samtidigt som de blev en del av det svenska samhället.

Judiska museet har kretsat kring dessa frågor i våra tidigare nedslag med Traces men i Borås bedriver vi mer av ett pionjärarbete. Mycket litet av detta är känt, den enda forskning som, gjorts på de judiska flyktingarna är Miriam Sterner Carlbergs avhandling från början av 90-talet. Så mycket är ogjort så en del av vårt utställningsarbete i Borås kommer också handla om att samla in. Nya röster, nya minnen och nya berättelser som berikar bilden av Sverige och av vad den judiska erfarenheten kan bidra med.

I Borås växer det judiska fram först efter andra världskriget, det blir platsen för ett nytt judiskt kulturarv i spåren av Förintelsen och en påminnelse om att Sverige länge tagit emot stora grupper invandare. Alla med sin berättelse, alla med sin särart, all med sina erfarenheter identiteter. En svenska mosaik. Och i en tid som denna, när många nya människor kommer till Sverige och när judars och samers svenskhet ifrågasätts, är det viktigt att påminna sig om detta.

Välkomna

Christina Gamstorp
Museichef

 

*Sociala meddelanden utgavs av K. Kommerskollegii, senare av Socialstyrelsen fram till 1967. Tidskriften återspeglar Socialstyrelsens ansvar för ärenden av social natur på arbetsmarknaden, där bland annat utländsk arbetskrafts användande inom landet ingick.

*Sociala meddelanden utgavs av K. Kommerskollegii, senare av Socialstyrelsen fram till 1967. Tidskriften återspeglar Socialstyrelsens ansvar för ärenden av social natur på arbetsmarknaden, där bland annat utländsk arbetskrafts användande inom landet ingick.

Johannes Heldén, konstnär

Att konstnärligt arbeta med ett historiskt material är komplext och mångfacetterat. Än mer speciellt och invecklat är det att närma sig ett historiskt material som ”inte riktigt” syns eller hörs.Det är knapphändigt återberättat och inte formulerat eller dokumenterat som andra historiska berättelser. Likväl finns den där, berättelsen, den behöver kanske bara berättas för att vi ska vilja lyssna.

När jag, tillsammans med konstnären Johannes Heldén, besökte Borås för att göra vår första research på platsen kände jag mig som en blandning mellan en ghostbusterjägare och David Attenborough. Båda är på jakt efter bevis av existens. Den ene från ett metafysiskt perspektiv, den andra ur ett vetenskapligt. I Borås står de historiska fabriksbyggnaderna kvar i centrum. Arbetarbostädernas adresser är kvar men ljuden, människorna och livet från då är såklart borta. Trots det vet vi att bakom fabrikernas gamla tegelväggar och fabrikörernas kontorsdörrar finns berättelser kvar. Spår av historia kan vara subtila. Som en ljusskiftning i den mörknade kontorsdörren av mahogny, där ett annat namn och en annan titel än på den person som idag arbetar bakom denna dörr framträder. ”Lönekontoret” står det på en annan av dörrarna inne på Erlahuset (Erikson & Larsson AB). Andra berättelser är dolda i arkiv eller i fabrikernas liggare och många gömmer sig i den svenska arbetslivshistoriens dokumentation, osynliga och gömda bakom ett annat berättarperspektiv.

Genom de konstnärliga produktioner vi gjort inom Traces of Existence har betraktelseavståndet till historien och reflektionen av vår samtid spelat en viktig roll. I den här utställningen utmanar konstnären Johannes Heldén vår perception av historien och låter betraktaren vända blicken från centrum för att upptäcka det perifera, det som skymtar i ögonvrån. Ljudet från symaskinernas generatorer har energiomvandlats, frekvenser har fått en ny form och ljudet omvandlats till tid. Det är ingen tillfällighet att det är konstnären Johannes Heldén som arbetar med den här platsens historia. Det mellanrum som uppstår mellan det som finns att berätta och det som ännu inte har en berättelse är just ett sådant rum som Heldéns konstnärliga skicklighet kan omvandla till ett växthus där historiska fragment skolas till nya universum. Johannes Heldéns konstnärskap och tankevärld tycks befinna sig lika mycket i det förflutna som i framtiden. Han rör sig obehindrat längs en parallell och imaginär tidsaxel på vilken han kan sammanföra flera verkligheter.

Det är från Erlabolagets gamla huvudkontor på Österlånggatan 72, idag Borås Stads Arbetslivsförvaltning, som vi valt att visa tre platsspecifika verk. Ett av dem kan beskådas ovanför entrén. Där, på fasaden, hänger en bild som ser ut att vara ett astronomiskt mätresultat, men som i själva verket är den bild som uppstått när generatorns ljudvågor transformerats genom ett konstnärskap. Det är också den bildens frekvenser som är utgångs-punkten för de text- och ljudverk som finns att se och höra under kontorstid inne i byggnaden. Idag utförs ett annat arbete här. Bakom samma kontorsdörrar behandlas idag frågor om arbete, liv och integration.

Åsa Andersson Broms Konstnärlig ledare Traces of Existence

PROGRAM

Fredag 24 augusti kl. 17.00
Öppningen av Traces of Existence – Sociala meddelanden.
Arbetslivsförvaltningen, Borås Stad, Österlång. 72

Utställningen invigs av Christina Gamstorp, museichef Judiska museet
och Eva-Lotta Franzen, kulturchef Borås Stad.

Performance/läsning · Johannes Heldén
Artist talk · Traces of Existence konstnärlig ledare Åsa Andersson Broms
samtalar med Johannes Heldén

Avslutningsvis (ca. 18.30) görs en gemensam promenad till Textilmuseet
där två videointervjuer presenteras.

Minns du efterkrigstidens Borås?
Judiska museet söker berättelser från Borås under efterkrigstiden,
åren 1945-55. Kom och berätta vad du var med om. Vi söker dramatiska händelser såväl
som minnen ur vardagslivet. Gärna med anknytning till textilindustrin.
Insamlingen av berättelser sker söndagen den 16 september kl. 12.00-16.00
på Textilmuseet, Skaraborgsvägen 3 A.

Utställningen är öppen mellan den 24 augusti och den 23 september.
Arbetslivsförvaltningen, Borås Stad, Österlångg. 72

Öppettider: 09:00 – 16:00 vardagar, stängt mellan 9.30-10:00, 12.00-13.00, 14.30-15.00