Ett nytt museum växer fram

I lördags öppnade Judiska museet och Traces of Existence – Kattun är Cotton på Norrköpings stadsmuseum. Vilken fin vernissage det blev. Det kom massor med folk som fick beskåda den evangeliska kopparskylten som var placerad i stora salen i det s.k. judehuset i Marcusska gården. Skylten har just restaurerats hos en metallkonservator och för första gången kunde man nästan läsa den gammaltestamentliga texten sida vid sida med evangelisterna från Nya testamentet. Judarnas villkor i ett nötskal; De fick gärna komma men skulle bo avskilt och man hoppades att de så småningom skulle ansluta sig till den lutherska läran.

Utanför i det lilla lusthuset mitt i det industriella kulturarvslandskapet hängde Elsa Chartin sina vackra och sinnliga textilier. Lager på lager, transparenta tyger framför mer solida mönster, kattun och japansk shiboriteknik. Det finns ju mycket lite kvar från Marcus fabrik i Norrköping men mönsterarvet vindlar sig tillbaka till familjen Lamms kattuntryckeri i Stockholm. Av en slump hamnade deras tryckta kattuner på arméns sjukhuströjor nödåret 1808 då Sverige låg i kring mot Ryssland. Kanske var det då det svenska och det judiska korsades för första gången. kanske var det då det judiska kulturarvet blev en del av det svenska. Eller det svenska en del av det judiska.

Men Traces är mycket mer än bara det man ser på plats. Det är ett spridande av judisk kultur och historia till människor som tidigare aldrig vetat och inte ens vetat vad de ska fråga om. Nu plockar vi fram det i ljuset, vrider och vänder på perspektiven. Och museet hittar också själva nya saker. I Norrköpings synagoga från 1852 dyker dörrarna till toraskåpet från den lilla 1700-talssynagogan på Marcusska gården upp. Ett kulturarvets detektivarbete.